Hur ser man på en människa att hen är trasig?

Syns det i blicken eller kanske motoriken? Och vad gör vi medmänniskor när vi ser en nära person trasig? Finns det i dagens samhälle tid att läka? 

Stressen som kickar igång

Vad gör ni när ni är riktigt stressade? Jag är i alla fall en sån person som kan stressa upp mig av minsta lilla! Det är inge kul och en vacker dag ska jag komma på ett sätt att ta kontrollen över min stress.

Tankarna som maler

Jag trycker mitt huvud närmare kudden som ska ge mig frid och en godnattssömn. Istället blir tankarna och kudden ett. Då finns det ännu mer plats för tankarna att få fara. Jag tar då istället min största kudde. Trycker den tätt intill mig för att försöka efterlikna din närvaro. Ju mer saknar jag dig. Var här. Med mig. Nu. Jag längtar efter dig så att det är något otroligt! Att en person kan göra så mycket! Skänka så mycket energi, så mycket glädje. Bara du.

4 år senare

Jag trodde att jag skulle gråta ihjäl mig. Men varför vika efter fyra långa år? Jag blir istället så frustrerad. Att det får gå fyra år. Att det bara går. Det ska inte gå!! Du ska vara här, med mig och mina syskon. Va i helvete säger jag bara. Fyra år. Fy fan. Jag finner inga ord. När vi skulle göra en minnesannons när det gått ett år efter din bortgång pappa. Mamma sa att vi skulle skriva "Du fattas oss" vafan betyder det?! Nu vet jag precis vad det betyder. Du fattas mig så jävla mycket. Jag står ensam kvar och förlorar nästan tron på mänskligheten. En tömd tjej. Tömd på allt. Du drog mycket med dig i graven. 

RSS 2.0