Missbedömning

Jag trodde det skulle lätta på stämningen. Istället satt jag kvar i tårar och sån magont. Vad är då det speciella med dig? Du har fått mig att känna precis som alla andra. Jag är den som står kvar, besviken och tomhänt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du någon blogg?:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback