Jag blir så fruktansvärt..

..glad över att se dig! Jag vill att hejkramen kunde vara evig. Jag blir så fruktansvärt till mig att jag kan prata i evigheter. Men mitt i den evigheten så vill båda ha rätt. Det eviga pratet pausas till tystnad. Återupptas med en lätt men laddad beröring. Slutar i skratt. Jag tittar och ler åt dig sådär som jag bara gör för en person. Att en hejdåkram kan görs så ont. Inte heller den varar för evigt. Hur jag än önskade!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du någon blogg?:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback