Du hoppas att det är bra med mig

Älskade du. Du kan sluta hoppas. Så fort det kommer till att handla om dig så mår jag aldrig bra. Speciellt efter att jag gått all in för att inte höra av mig till dig och räknar stenhårt med att inte höra ifrån dig. Jag mår bra när jag glömmer bort att jag en gång somnade intill dig. Att jag fick se dig nyvaken en gång i tiden. Att jag försökte pussa ihjäl dig, men känslorna sprängde min kropp, så inte ens det klarade jag av. Då klarar jag inte av att höra ifrån dig. Inte nu när jag nästan tagit ett helt kliv fram. Du rev ner allt jag lyckats  bygga upp efter dig. Allt bara rasade när jag såg ditt namn på skärmen. Att du har mage till det. Jag vill bara lägga mig ner och gråta. Men det är inte värt det. En gång i tiden hoppades jag på att det var värt det. Men jag vill inte. Jag vill inte och det finns bara en anledning till att jag inte vill, och det är för att jag vet att du inte vill.
 
Grattis, du fick mig på fall. Men du var inte redo för att ta emot mig. Så snälla, hoppas inte att det är bra med mig.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du någon blogg?:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback