Vänlighet är ingen självklarhet.

Att vara en trevlig själ är ingen självklarhet för alla, det har jag lärt mig idag. På mitt arbete träffar jag många mysiga äldre. De är små guldkorn i vårt samhälle som inte syns. På grund av att de inte har möjlighet att ta sig längre än från sängen till köket. Jag skulle unna de så mycket, om jag kunde. Sen finns det några äldre som kan få ens hjärta att bryta ihop. Att dem inte vet bättre. Det gör ont i mig att säga att jag är klokare än en sjuttio årig gammal dam och man ibland. Vänlighet är inget de föredrar, de vill sänka varje människa de ser. Jag vet inte hur jag ska kunna ändra på det. Jag kan inte ändra en annan människa. Men jag kan göra mitt. Le, vara artig och visa gott fördöme. Idag går jag hem från jobbet med en gnutta hopp i det tomrum som dagen skapat. Jag har människor i mitt liv som vill mig väl. Som kramar mig när jag behöver det. Jag vill tacka er för det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du någon blogg?:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback