Att sätta ord på känslor

Är så fruktansvärt svårt att göra när du själv inte vet vad du känner och varför. Jag har under några veckor varit nedstämd och ledsen inombords men jag har själv inte vetat varför. Jag kanske har tryckt undan tankar eller bara haft känslan av att inte kunna dela min inre glädje och mina innersta tankar och funderingar. Inte med vem som helst, utan dig pappa. Jag har så många gånger under dessa veckor gått in på bloggen för att sätta ord på vad jag känner men det har varit så mycket olika känslor jag känt att jag själv inte kunnat sätta fingret på dem. Just nu gråter jag över att inte kunna berätta hur otroligt glad jag är. Ser du att jag är glad? Vet du att jag studerat till lärare i två år och har två år kvar? Vet du om att jag har hittat en vän som är så likasinnad som jag att jag inte finner ord! Hon är lika galen och rolig som vi, du skulle gillat henne om du träffade henne! Ser du hur jag kämpar? Ser du mig på bussen på väg till jobbet när jag fäller en tår för att jag lyssnar på låtar som får mig att tänka på dig? Det finns så många människor på denna jord som inte ens vill leva. Du ville leva men fick inte välja livet, någon tog dig ifrån oss för tidigt! Du är så in i helvete saknad.

RSS 2.0