Frustrationen

Denna förbaskade frustration, den ger mig tårar i ögonen och den får min puls att stiga. Det räckte bara med att se en bild på en kista på facebook som gjorde mig riktigt frustrerad! Jag vet inte vem det var som hade mist sitt liv men det spelar ingen roll. Det är frustrerande, vi föds på denna jord och alla kommer vi dö, förr eller senare. Döden kan göra mig så jävla förbannad. Döden är anledningen till att jag själv inte vill ha barn. Många säger "du har tid på dig att ändra dig". Snarare tvärtom, tid att verkligen hålla fast vid den åsikten. Desto fler som dör i min närhet, desto mer växer känslan av att jag inte vill sätta barn på denna jord som förr eller senare mister sina föräldrar. Man kan tro att tio år borde läka sår men tro mig, vissa sår läker aldrig. Jag dansar med dig pappa när ingen ser, jag sätter på låten "utan dina andetag" och fäller tårar för att jag får sådana rysningar av att tänka tanken om du ändå fanns här och kunde ta mina händer och dansa med mig. Du var inte klar på jorden.

RSS 2.0